Showing posts with label textilvård. Show all posts
Showing posts with label textilvård. Show all posts

26 Jul 2014

Ylle: Förbehandling, Tvätt och Press

Dagens gästbloggare är Cathrin, a.k.a. Katafalk. Hon är utbildad dam och klänningsskräddare med gesällbrev i klänningsskrädderi, och således kunnigare än de flesta i sömnadens knep och hemligheter, med en särskild passion för fint pressade sömmar.

Förbehandling innan du syr

Ull är ett fantastiskt material på grund av dess egenskap att rena sig själv i fuktig väderlek så att man slipper tvätta den hela tiden. Sköter man ett ullplagg ordentligt behöver man aldrig vattentvätta det alls. Är man känslig för kemikalier så kan det vara bra att ändå tvätta tyget i maskin innan man syr i det.

Tvätt
Man tvättar på ullprogrammet, som är 30 grader med mild centrifugering. Värme + mekanisk bearbetning gör att ullen kan filta ihop sig, något man kan utnyttja om man till exempel vill få ett lite lösvävt tyg att gå ihop mer. Men är man nöjd med sitt tyg så rekommenderar jag att köra bara på ullprogrammet. Man ska dock tänka på att ytan på tyget kan ändra sig efter tvätt, vissa tyger blir till exempel mycket fluffigare efter tvätt; är man nöjd med ytan rekommenderar jag att man bara dampar tyget.

När man tvättar ull (och silke) ska man inte använda sig av ett vanligt tvättmedel då enzymerna i dessa inte är bra för fibern. Använd i stället specialtvättmedel som till exempel Y3, andra tvättmedel speciellt lämpade för silke och ylle eller till och med ett milt silikon och sls-fritt (sodium laurel sulfate) schampo.

Om man vet med sig att det finns en massa överskottsfärg eller att tyget torrfäller, då kan det vara bra att tvätta tyget med ättika. Man häller helt enkelt 1 dl ättika i tvättmedelsfacket för flytande tvättmedel och tvättar en omgång på ullprogrammet utan tvättmedel.

Man ska absolut inte använda sköljmedel när man tvättar ull, det gör att det lägger sig som en hinna över fibern och hindrar de små fjäll som heter epidermisfjäll från att göra sitt jobb , vilket förstör ullens egenskaper.

Dampning
Man behöver som sagt inte alls vattentvätta sitt tyg, men något behöver man göra innan man syr något av det. När man tillverkar tyget spänns det i maskinerna, det spänns vid färgning och när man sedan rullar upp det på rullar spänns det ytterligare. Därför krävs det lite fukt för att få tyget att avspänningskrympa, det vill säga tyget behöver helt enkelt slappna av efter de spänningar som blivit vid sträckning vid vävning, färgning och rullning.

Lägg ut ena ändan på tyget på strykbrädan, det ska inte ligga vikt. Med största sannolikhet får inte hela tyget plats på strykbrädan, så man får ta det i partier.
Om du har ett järn med ånga så är detta superlätt, håll järnet precis över tyget och spruta på ordentligt med ånga; för järnet över hela tygets yta. När du gjort en bit; flytta tyget, gå över hela tygbredden och tyglängden på detta vis.
Om du som jag inte har ett strykjärn med ånga, kan man göra på två vis. Om du har ett tyg som är lite ömtåligt så ska du lägga en bit tvättat vitt bomullstyg över ditt ylletyg, spraya med en sprayflaska på bomullstyget och stryk på det. Gå över hela tygbredden och tyglängden på detta vis.
Är man lite lat, och inte har ett ömtåligt tyg kan man spraya tygets avigsida direkt med vatten och helt enkelt stryka på det som vanligt.

Press
Många kanske inte har lagt så mycket fokus på pressning när de syr dina plagg. Som om det inte räckte med att man ska sy sömmarna och sedan gärna fälla dem, att man sedan ska lägga en massa tid vid strykjärnet känns kanske lite tråkigt, men jag lovar att det är väl värt det.

Kodordet när det gäller press av sömmar är "låt svalna". Notera att jag säger press och inte stryka; stryker gör man ett färdigt plagg, när du arbetar med plagget kallas det för press. Det handlar om att man lägger både fysisk vikt på järnet och massa tid på det vid press, när du stryker går du ytligt över tyget med ett strykjärn. Det är även därför riktiga skräddarjärn kallas för pressjärn och är mycket, mycket tyngre än vanliga strykjärn; ett pressjärn väger mellan 1,5kg och 5 kg.

Hur du pressar sömmarna
Lägg upp ditt plagg på strykbrädan. Jag stryker alltid mina sömmar utan ånga, istället har jag en skål bredvid med vatten. Detta är för att det tar så lång tid att få tyget att svalna efter att man pressat sin söm om man har massa ånga, en koncentrerad sträng med vatten svalnar snabbare.


Jag doppar mina fingrar i vattnet och stryker vatten precis i sömmen, som sagt behöver man inte ha fukt över hela tyget, det är bara onödigt.

Sedan pressar jag isär sömmen, jag stryker sakta och lägger tyngd på järnet. Jag stryker på tre prickar, ull mår inte dåligt av värme. Det som kan hända om man inte är försiktig och har ett ömtåligt tyg är att man kan bränna fibern, det blir då brunt och uttorkat, om man är orolig så prova på en provbit och sänk eventuellt värmen lite.

På samma gång som jag pressar sömmen så lägger jag på en träbit på sömmen. Detta är för att sömmen vill svalna under press. Här använder jag mig av min ärmstrykbräda, men egentligen funkar vilket slät träbit som helst, även mina läster hjälper till. Det är viktigt att man väntar med att flytta på tyget och ta bort träbitarna tills det är HELT svalt.


Har man pressat ordentligt och låtit tyget svalna så kommer det bli såhär fantastiskt platt.



Se så platt det blir, knappt ett dike där sömmen är.


För att visa hur det ser ut om man lite snabbt stryker sömmen och inte låter det svalna har jag tagit dessa bilder. Du ser direkt den otroligt stora skillnaden, inte alls platt och med ett djupt dike där sömmen är.


Om man vill fälla sömmen åt ena hållet, pressa först isär sömmen, klipp sedan ned ena sömsmånen.


Vik över den andra sömsmånen, lägg fukt precis i viken och pressa sömmen igen.


Platt blir det.



Jag syr alltid mina plagg med 1,5 cm sömsmån, men jag vill inte ha så breda sömsmåner i plaggen, så när jag pressat sömmen klipper jag ned sömsmånen till 1cm.



En söm som är fälld åt ena hållet blir självklart inte lika platt som en söm som är isärpressad då det är tre lager med tyg på ett och samma ställe. Ena sidan ligger lite högre upp än den andra. Tänk nu hur det skulle sett ut om jag inte alls hade pressat sömmen.


Sedan fäller jag mina sömmar. Precis som i några av Herjolfsnesfynden lägger jag ett ullgarn längs med kanten på tyget, en så kallad fyllnadstråd. Den hjälper till att hålla kanten fri från fransningar, dessutom ser det väldigt prydligt ut på insidan.


Om man nu trodde att man var färdig med pressandet så... tyvärr.
När man fäller sömmarna kan det lätt bli lite bubbligt.


Lägg på vatten på sömmen från rätsidan, har du ett ömtåligt tyg kan det vara bra att ha en trasa mellan järn och söm. Pressa som förut, med tyngd på järnet och lägg på träbitarna och låt svalna.


Då blir det superplatt igen.


Nu följer några bilder som visar på skillnaden på hur det ser ut om man pressar eller väljer att inte pressa. Till vänster är det innan press, till höger efter.


Jag hoppas att jag har nu lyckats övertyga någon om att prova att pressa sömmarna på sitt plagg.  Utseendet på det färdiga plagget förhöjs något otroligt och en pressad söm blir mer följsam och ger utseendet av att hela ditt plagg är i ett och samma stycke. Det faller snyggare och ser mycket mer arbetat ut.

Skötsel av färdigt plagg

När man har lagt så mycket tid på att pressa ska man vara medveten om att om man lägger det färdiga plagget i tvättmaskinen (även på ullprogrammet) så kommer pressen att släppa en del. Har man sytt ned sömmarna så klarar man sig bättre än om man inte har gjort det, men man kommer att behöva pressa om vissa partier på plagget ändå.

Rengöring
Då är det fantastiskt att ull renar sig själv. Häng ut plagget på vädring, gärna när det är fuktigt i luften efter regn eller på natten. Har man inte möjlighet till vädring kan man hänga plagget i badrummet efter att man duschat. Man märker att efter en natts vädring är plagget fräscht igen och det bästa av allt, pressen har inte släppt.

För ullplagg så är det alltid bättre att punkttvätta där det är fläckar och sedan vädra - det förlänger livet på plagget.

/Cathrin

17 Jan 2014

Att Tvätta Linne

Den textil- och medeltidskunniga Maria, medlem i föreningarna Albrechts Bössor, Battle of Wisby och Carnis, gästbloggar idag. Hon delar här med sig av sitt mest lästa och uppskattade blogginlägg, nämligen om hur du på bästa sätt tar hand om ditt nyinköpta linne för att det ska hålla och vara vackert länge. Det mesta gäller också särkar, skjortor och andra linneplagg.

Ibland får jag frågor om linne. Jag ska försöka besvara de frågorna här, utan att bli alltför teknisk. Men några tekniska fakta finns det trots allt :)

Linfibrer är raka(tänk på rakt hår, fibrerna ser väldigt lika ut). Detta betyder att de nästan inte har någon flexibilitet och stretchighet alls. De innehåller naturligt lim. När du spinner lintråd tillsätter du vatten till fibrerna och och limmet klibbar ihop dem vilket gör tråden väldigt stark.

1. När du köper tyg. Det är att föredra att du tvättar ditt linnetyg innan du syr något av det. Linne krymper ca 5% vid första tvätten - vissa kvaliteter kan krympa så mycket som 10%.

2. För att undvika permanent brutna fibrer måste du lägga tyget i blöt innan tvätt. Detta är enklast att göra i ett badkar. Försök lägga ner tyget så slätt som möjligt i karet. Jag försöker alltid ringla ner tyget i badkaret, från en sida till den andra. Efter att allt tyget är nerlagt fyller jag badkaret med ljummet vatten och låter tyget dra i 4-5 timmar. Detta tillåter fibrerna att absorbera så mycket vatten som möjligt. Första gången linfibrerna blir våta (efter att de spunnits vill säga) så kommer de att permanent ta till sig den form de har när de kommer i kontakt med vatten. Om du lägger dem platt så kommer de att mer eller mindre behålla den egenskapen i framtiden. Om du knölar in dem i en hög i tvättmaskinen kommer de att brytas och få permanenta brytlinjer.

 Linnetyg ringlas ner i badkaret (sett från kortsidan), det ska ej vikas.
Bild av Markus Andersson

3. Efter blötläggning kan du tvätta tyget i maskin. Det naturliga limmet i fibrerna tycker inte om högre temperaturer än 70 grader, så tvätta inte varmare än i 60 grader för att vara på den säkra sidan. Undvik om möjligt intensiv centrifugering i slutet av programmet.

4. Tvättmedel - utan optiskt blekmedel! Använd bara vanligt tvättmedel. Och INGET mjukgörande sköljmedel. Sköljmedel täcker fibrerna och förhindrar linnet att absorbera vatten och får det att förlora sin lyster. (Sköljmedel är också allergiframkallande och extremt dåligt för miljön.) "Men linne är så rivigt" tänker du kanske. Tja... om det behandlas rätt är linne mjukt. Eller så kanske du skulle skaffa bomull istället.

5. Torka. En rak fiber vill torka rakt.Det bästa är att hängtorka det. Här är klädnypor dina bästa vänner. Låt om möjligt tyget torka i normal rumstemperatur, eller utomhus. Om det inte är möjligt så fungerar ett torkrum med fläkt bra. Torktumling är ABSOLUT FÖRBJUDET! Varför? Hettan kommer att lösa upp klistret och fibrerna kommer att separeras. När de är separerade brister de lättare. Tyget kommer att bli luddigt på ytan, som flanell och dess förmåga att bli slätt och glansigt som silke kommer förloras för alltid.

6. En platt fiber är en lycklig fiber. Efter att tyget torkat är mangling att rekommendera. Om torkningen gjorts rätt så kommer linnet bli slätt och glansigt som siden. Dessutom förlänger du linnets liv varje gång det manglas. En mangel är inget som alla äger och de kan ibland vara svåra att hitta. Det viktiga är att det inte är en mangel med tillhörande värmeaggregat.

I Birka visar arkeologiska fynd att människorna där visste hur linne skulle skötas. Bland fynden finns skulderbladet från en älg och en glättsten. Den senare är en rund, slät klump av glas som när den gnuggades mot linnet, med det hårda skulderbladet som stöd under tyget, gjorde linfibrerna platta och glansiga.

Ett strykjärn kan också vara användbart, men undvik ångan! Även om strykjärnet ofta indikerar att linne ska strykas på den högsta temperaturen så kan du skruva ner temperaturen lite för att rädda det viktiga limmet i tyget.

Använd en sprayflaska med ljummet vatten för att fukta tyget innan du stryker. Vänta tills vattnet sugits upp av tyget och inte bara ligger på ytan. Stryk i samma riktning som varp och inslag och inte snett. Använd en hand till att hålla i kanten och sträck tyget och jobba dig mot handen med strykjärnet. Strykning kommer att göra ditt tyg platt och slätt, men inte särskilt glansigt.

7. Tillverka något fint till dig själv av ditt vackra tyg. Om det behandlas rätt så kommer ditt tyg att ha ett långt liv.

Om jag missat något, skulle kunna förklara något bättre, eller om du bara vill dela med dig något om linne, var snäll och berätta det för mig!

/Maria

SENAST UPPDATERAD 24 OKTOBER 2014